Ja, som så många gånger förr ta det tag osedvanligt lång tid
mellan blogginläggen! Det är en
evinnerlig tur att antalet blogginlägg ej speglar antalet fiskepass. Då hade fiskolistkroppen
varit i total dekadens! Vi fortsätter där vi slutade sist!

För redan på resan hem från Driva började fisketarmen
värka! Efter att mentalt bestämt mig för att avstå Drivafisket 2018 så var och är det ett svårt beslut att ej traditionsbundet återse denna fantastiska miljö.

Ja, resan hem bestod i att passera många tänkbara fiskevatten, vilket är smärtsamt för en fiskolist.
Lite som att få en trekrok i örat, el vad säger du … alias Full koll alt
Blyjohan!

Väl hemma i stundens allvar tog det inte många dagar innan
man var tillbaka på banan. Men varje dag hördes skriken från fiskerummet- släpp
ut mig, släpp ut mig!

Ja, nu var det fiskespöna och inte hustrun som skrek, vill
dementera dessa eventuella rykten omedelbart!

Nej, abborre och gäddspöna hade saknat mig! Nu hade det varit laxflugspöt som fått nöta. Så jag kände mig välkommen hem på alla plan!

Att ställa klockan på
04:00 för att fiska innebär inga som helst svårigheter! Hade det däremot gällt
räfsning av löv alt skottning av snö hade nog klockan tystnat omgående och f.n
vet om den överlevt!

Skepparn Peter och jag var uppe innan solen, i hopp om att
lura en sommargädda! Inte ens bonnens
tupp hade vaknat. Han kan inte vara ett dugg fiskeintresserad!Då hade även tuppen varit vaken!

Vi nötte av halva sundet men utan resultatet. Men varje kast
är man närmre sin drömfångst, sägs det! Och just många kast blev det !

Men få saker slå att vara vaken och se soluppgången och skådespelet
i djurvärlden som spelas upp in real life. Att käka frukost med ett gäng
morgonpiggar havsörnar seglande över en är obeskrivlig känsla!

Sundets Gäddor var inte alls på hugget i sommarvädret,
vilket gjorde att vi bytte fiskeställen och utrustning! Vi körde till kända
abborrehak och la undan gäddpåkarna för
att finlira med borrespöna. Det visade sig omgående att det sega fisket som
alla talat om tagit paus! Vi fick uppleva en huggsexa de luxe. Men säg den
lycka som vara för evigt! Huggsexan slutade som att trycka på en STOP-knapp
efter 1 tim. Efter ett tag gav vi upp och körde hem till våra utvilade familjer
och käkade frukost del 2.

Efter denna tur intogs en fiskedvala! Där vatten i olika
dags former ändå stod på agendan. Regnvatten skulle sparas för bevattning även
om vattenbristen ej var som 2016 så var den påtaglig.

Dagarna följdes därefter upp av lite fiskedvala i vattnets
tecken! el vattnets icke vara som tyvärr blivit en allt för vanlig syn!Inte ens kon har något att dricka!

Ja, ut i naturen och längs regionens vattendrag, nytt jobb och
nya möjligheter! Projektsamordnare för
levande vattendrag- ett drömjobb. Efter en stunds förprojektering var det raka vägen ut i
spenaten!

Kan i skrivande stund säga att projektet i skrivande stund genomfört 22 lekbottnar och åtskilliga
ståndplatser för havsöringarna i regionen. Ja ,som ni förstår kretsat allt om
vatten på alla plan en god stund nu! PÅ jobb och även på fritid. Blir man då
trött på det! Nej absolut inte! Att få
jobba med det viktigaste i världen är en ynnerst!

Efter ännu en stunds fiskefrånvaro riktade Peter och jag in
oss på ett okänt( ja, jag tänker ej avslöja fiskeplatsen) storgäddvatten. Vi plan
var att fiska på ekon el bananer som en del av er kalla det hela! Tyvärr verkar det som om
bananjävlarna hamnat i båten. För bananer i form av ekon var det många av, men
hugga ville de inte. Antingen var de mätta alternativt bara ute för att jävlas!
Men ack den som ge sig! Trägen vinner! Efter
nötande hittar vi några vänliga
pikes som blev attraherade av vår
utrustning! Ja i vart fall det vi hade i
slutet av linan! En banan var så pass
nyfiken på vår utrustning att den fick bekänna färg! Shimanorullen skar ihop de
luxe och låter numer mer som en stenkross! Hur stor den nypiercade firren vägde
får vi dock aldrig svar på!

Efter att ha skyllt på alla olika anledningar till att jag
lämnat flugspöt hemma de senaste turerna var det så dags att ge det en chans!
Påbonäs battle 2018 planerades in och 4 fisketokar intog stugani Paradiset!

Som på alla fiskeresor är umgängestiden nog så viktig som
fisket. Fredagskvällen bjöd på vad resten av helgen också skulle bjuda på – blåst!

Målet vara att lura havsöring på fastlandssida, men med
pålandsvindar på upp emot 18m/s var det en match att överhuvudtaget ge sig ut.
Detta slutade med att gänget beslutade sig för att passera bron till Öland i
hopp om bättre lycka. Vädret skall väl inte sägas vara bättre, men det fanns i
vart fall läplatser. Dock ingen havsöring! Det enda som påminde om att det
fanns fisk i sundet var de strandnära näten och ett gäng nyfikna sälar! Påbonäs
Battle 2018 visade sig bli ett battle extreme. Stormnbyar och västlig
pålandsvind gjorde att skiten i vattnet gjorde det ofiskbart på fastlandssidan.

Detta gjorde att havsöringsgänget något motvilligt ändrade
artjakt och föll i gäddfällan! Just denna helg visade det sig vara gäddtävling
så vi visade oss ej vara ensamma vid kusten trots årets skitväder. Vi besökte
ett gäng fina gäddlokaler och njöt av frisk luft och mäktiga naturskådespel,
där huvudrollsinne höll sig undan våra nyskapade alster i olika format.

Helgen
gav hela gänget det fula namnet och det var bara att bocka och buga till moder
natur som än en gång stod som vinnare.

Efter att ha sugit på
de nyupptäckta fiskelokalerna ett tag gjorde
jag ett kärt återbesök söderut i Sverige och hade då bara med mina flugspön och
kors i taket. Sjutton vet om inte det är melodin! En landad öring och 3 fina
gäddor inom en 3 timmars period. Det får man allt vara nöjd med!

Senhöstfisket har sen bjudit på några fina resor med
skeppare som Peter och KebabMattis! Resultaten har inte heller skämt för sig!
De fina gäddorna börja vakna till liv, så om vädret ej gör sundet till ett
ishav finns det hopp om fler gäddpass! Och varför inte lura en havsöring innan
jul!

Ha nu en riktigt GOD JUL och ett önskar er alla ett riktigt skitfiskeår 2018